Nej, Nej, nej! Jag måste byta körskolelärare! När man trivs så bra med den personen, man känner att man har saker gemensamt och man är inte alls nervös inför lektionen så är det sjukt tråkigt att behöva byta lärare. Den som trivs med sin trafikskolelärare förstår nog exakt vad jag menar. Lilla rara Erika ska inte köra med elever längre, hon ska få ett kontorsjobb istället. Inte kul alls. Hon var så bra. Istället skall jag köra med personen som skrämde mig under tiden jag tog mopedkörkort, Jippi! Nu kommer mina körlektioner inte alls bli detsamma!


 
Det känns hela tiden som att komma tillbaka till ruta 1. Under alla skollov är vi som bästa kompisar. Det är du och jag mot världen och utan varandra skulle inget vara rätt. Men så fort skolan börjar är det som att det aldrig någonsin hänt. Du är du och jag är jag, och vi känner knappt varandra? Trots att vi innan var såå nära. Lovet är slut och just nu ligger jag någonstans dolt under ytan för dig. Tråkigt! Det är jobbigt för mig, tiden tillsammans är underbar, det är så roligt och allt. Efteråt, när jag äntligen, äntligen kommit över "vår tid" kommer du tillbaka. Ahw, du kommer aldrig förstå, du kommer aldrig veta. Jag kan inte släppa dig.


 
Till studhumör! Jag är redan (?!) nästan klar med samhällsfrågorna vi fick idag. Jag som nästan alltid sitter sista dagen. Dessutom ska jag nog läsa böcker på engelska, jag behöver verkligen det.


 
TILL JESPER!! Jag har nog allt saknat den grabben. Gissa om jag blev förvånad när den lilla pysen ringer. Det var ca 1 år sedan vi hördes av. Visst är det kul & prata med någon som man inte hört från på så himla länge? Förhoppningsvis blir det en fika runt hans födelsedag. Uh, fast just nu är han nog ledsen. Det gör mig ledsen. Jag hoppas verkligen att allt blir bra för honom, stackarn!